mrrocky

Här är instuderingsfrågorna till Upplysningen, Amerikanska Revolutionen och möjligen Franska kommer att uppdateras senare. Tills dess, pussel.





Upplysningen

• Vad är upplysningen?
  De nya tankesätt som kom i början av 1700-talet, viktigt att veta är att Upplysningen präglade både den franska revolutionen och den industriella revolutionen i slutet av detta århundrade.
• Vad handlade dessa tankesätt om?
  De berörde frågorna om tradition och etablerade sanningar. Tankarna manade människorna att ifrågasätta verkligheten och pröva nya idéer i öppen debatt
• Vad tyckte upplysningsfilosofin om gud?
  De predikade mycket för att människan inte var en hjälplös syndare utan menade att en nyfödd människa var som ett oskrivet blad i en stor bok, och att man präglades av sina erfarenheter och växte utifrån dem.
• Voltaire var en viktig man inom Upplysningen, vad stod han främst för?
  Voltaire gick till storm mot det föregående århundradets religiösa renlärighet och menade: Man måste kritisera åsikter man tycker illa om, men lika ståndaktigt måste man försvara rätten att föra fram dessa åsikter. "Krossa den skändliga!" löd Voltaires maning då kyrkan ville förbjuda kritiska skrifter
• En ny filosof från England, John Locke stod för något särskilt, vad?
  I ett samhälle på 1700 talet trodde man att Gud hade givit order om vad som skulle hända, enligt upplysningstankarna borde världen vara styrd av människor. De menade att människorna i samhället skulle ge beslutande makt till exempelvis en stat och i återgäld få tre rättigheter, helt oberoende av stånd eller rang, hade alla envar rätt till:
  Liv, frihet och egendom, om en stat skulle missbruka sin maktposition tyckte John Locke att människorna hade en fjärde rättighet, - att göra uppror.
• En annan viktigt man inom upplysningen var Jean Jaques Rousseau, berätta om hans tankar!
  Rousseau kritiserade det moderna stadslivet, som i hans ögon var konstlat och falskt. Som föredöme framhöll han den strävsamme bondens eller hantverkarens liv nära naturen. Han ansåg också att de övriga upplysningsfilosoferna hyste en överdriven tilltro till förnuftet, som han menade ofta förde människan på villovägar. Istället skulle hon lita på samvetet, känslorna och intuitionen. Han höll inte heller med om att människorna skulle överlämna makten till någon stat utan hellre delta aktivt i diskussioner rörande olika frågor i samhället. Ska man lyda en lag måste man ha varit med och stiftat den. Rousseaus tankar var mycket till grund för den Franska revolutionen.
• Det fanns många viktiga män inom Upplysningen, en annan var Charles Louis de Montesquieu vad stod han för?
  Han menade att alla makthavande delar av samhället skulle granskas
  
  Den styrande makten (Kung och Regeringen) skulle kontrolleras av den Lagstiftande makten(Parlamentet). Båda dessa makter skulle granskas av Den dömande makten(domstolen) och denna sistnämnda skulle vara oberoende och inte ta ställning till något av dem.
  
  
• Upplysningen var sannerligen en viktig del för ett välfungerande samhälle och dess tankar präglar vårt samhälle idag, vilka länder tog mest lärdom av upplysningsfilosofierna och hur märks detta idag?
  Upplysningstankarna drog starkast igenom Nederländerna och Storbritannien, där den ekonomiska utvecklingen hunnit längst. Mest stridbar blev upplysningen i Frankrike, där den hade en stark förankring i den framväxande medelklassen, samtidigt som den mött hårt motstånd från de enväldiga kungarna och kyrkan. I östra och norra Europa levde i stor utsträckning medeltida förhållande kvar. Där blev det istället furstemakten som tog till sig de nya tankarna. Det är alltså framförallt i dessa länder vi finner Voltaires upplysta despoter.