mrrocky

Jag äter - kvällsvard. Klockan är lite efter halv 7, så nu kan ni titta när jag la ut inlägget och hur fattigt sakta jag skriver. Ikväll får jag besök av två herrar, vi ska ägna oss åt nörderier. Men vissa av oss tröttnar aldrig. Tro mig! På tal om nörderier, förutom att jag har börjat skolan så har de haglat in. Det hittades som tidigare nämnt en stor kartong med Vhs-filmer, denna har nu fungerat som sömntablett. Ja, inte själva kartongen, utan snarare dess innehåll. Jag har tittat på alltifrån "Kalle Blomqvist" till "Mästerdetektiven Basil Mus"... Ja, det låter lika nördigt som det är. Sedan har jag laddat hem den underbara klassikern "Theme Hospital" till datorn! Jag älskar simulationer - särskilt med banal humor. Som just Bullfrog ger till sina spel.

Theme Hospital

Mr. Basil

Skolan har då börjat. De första dagarna är bara mysiga, och veckan som kommer därpå brukar vara överlevnadsbar, men sedan börjar det - på riktigt. De första dagarna torsdag och fredag har ju som bekant passerat. MEN! Det gör inte alltför micket, vi har ju lugna veckan framför oss (i vilket fall som helst försöker jag övertyga mig själv det). Ska försöka ta tag lite i teorin den kommande veckan. Fille fick sitt körkort för nån' dag sedan, g r a t u l a t i o n e r! Jag vill också kunna säga, "Jag kan köra inom dig, så kör jag dig dit!" - vilka magiska ord. På negativa och positiva sätt (mest positiva ; D)

Jag ska försöka avstå från godis. Alltså, ni borde ha sett mitt missbruk i sommar. Det har varit galet och förresten känner jag mig så duktigt och det är en mycket givande känsla. Det påminner mig att jag borde ta tag lite mera i Projektarbetet också.

"...MEN du kan inte ringa emellan 17,00 och 17,15 för då är jag nere i tvättstugan... JA, det är mycket att stå i"
Mick Taulbot

P u s s e l

Jag tror jag var i chock. Jag trodde inte det var sant. Jag har trott att den varit borta. (och nej, det var inte ett försök att böja verbet "att tro"). Den låg där, inne i garderoben, hela tiden. Jag sa tyst för mig själv: "Fan, kom ut ur garderoben" och log smått. Jag vet att den var varit borta. Men jag visste inte att den var så nära. Hade jag vetat detta hade jag letat här i från början. (det var inte heller ett försök att böja verbet "att veta"... Eller börjar det bli genomskinligt nu?). Snabbt sprang jag ned till nedervåningen. Gjorde fyra mackor och kokade de ljuvliga röda teet jag fick av Joakim i födelsedags present. Sedan började en panikartad jakt efter vhs och ett jäkla meck med denna. Satte jag mig i fåtöljen på rummet, och tryckte på play.

"Hej Mamma..."

Jag var fastlåst, fick en otrolig flashback och den slog mig att en tår bildades i ögat. Jag log, jag skrattade och ja, jag blinkade tårögt när det hela var över. Jag satt nu med fyra mackor i magen, teet var slut och slutscenen i filmen "Den Bästa Sommaren" hade precis ägt rum.

Det är som om någon överfaller en, med sockrade rosa kakor och tvingar dig tugga och svälja tills du blir blå i ansiktet av lycka. Det är som om någon känsla av energi utan slut slår på dig med en piska och skrattar med ros i rösten och sjunger "Goodmornin' Baltimore". Jag har precis sett "Hairspray" och det är som om något chockerade lyckopiller har blivit injicerat i mitt bakhuvud. Jag vill dö och jag vill födas. Denna film är läskigt käck, läskigt glad och läskigt hoppfull.
Frida kom hit runt 18:00, det skulle bli RichieFrida-kväll. I like! Det blev först "Hemmakväll" där vi i tron om en bra film hyrde "Hairspray" och inhandlade godis. Därefter Maxi för att inhandla käk, och sedan hem. Efter ett magnifikt mål och trevligt sällskap tryckes dvd:n på play och i 1 timme och 52 minuter matade någon oss med total och optimal lycka!

"Hairspray" möter inga gränser, inga svåra beslut, inga hjärteskärande scener. Inte heller är musiken bra, en musikal där musiken känns som samma låt om och om igen. Helt ärligt ingen känsla, ingenting är värt att se den. Förutom Travolta som dam då. För han gör filmen sevärd. Han är den enda.

Lisebergsbesöket kan liknas vid "Hairspray" en del, en HEL massive day på Liseberg drog musten ur mig i dagar efter vistelsen. Men ack så kul vi hade och jag åkte mer än vad min mage tillät och kände på tåget hem att hela världen dansade i en sist på "Tornado". Jag vann ett gigantiskt gosedjur, åt sockervadd och våfflor, åkte Kållerado 6 gånger, stod på Vip-listan vid entrén och skrattade mig blå när Dani blev nedbajsad av en fågel. På vägen hem var jag svullen om fötterna och tjock i huvudet. Men ack så kul vi hade.

Nu har jag och Josie bokat resan till Götet, på torsdag it is. Jag blir varm och glad över att jag har henne. Hon är en guldklimp!

-Vad har du gjort? Du är alldeles glansig i ögonen! Är det där rosaglasyr på din tröja? Varför ler du som en psykpatient?
-Äh, jag har bara sett "Hairspray"!

P U S S E L

Det enda förra inlägget resulterade var att jag avslöjade min brist på Skandinavisk kunskap. Jag visste inte vart lusekoftor kom ifrån och lika lite som jag vet det vet jag vad som kommer att hända den närmaste tiden. Jag vet allt som jag ska göra, och att skolan börjar den 22:dre augusti och att jag och Josefine far till Göteborg på torsdag. Men jag vet inget om vad jag vill eller önskar. Igår kändes det helt rätt att flytta ifrån Hstad och fly till ett tillhåll långt bort från civilisation och verklighet. Men jag förstår att även där finns en verklighet, mycket skiljd från min.

Jag var inne på tr3tton, jag tror jag gillar tr3tton bäst av alla affärer i hela världen. Dels för den skitsöta tjejen i kassan, dels för kläderna. Dels för att jag var där med Josefine, det var då planerna för Göteborg byggdes och en storfika på stan mötte dagens ljus. Välbehövligt och mysigt var det. Jag längtar bort och hon ska ta med mig dit.

jag vet vad jag saknar just nu, det är långt borta och jättenära

"Åh gud det gör så ont att nåt
så nära kan va så långt bort. " - Håkan

Nu ska jag ut med vovven

P u s s e l

Jag vet inte varför det infinner sig någon slags nostalgi när sommaren börjar ta slut. Jag sköljs av ett rus av både ångest och glädje. Men vad jag har ägnat mig åt roligheter sedan jag skrev sist. Har då inte funnit tid att sätta mig ned och skriva ihop ngt. Men det har varit allt ifrån konserter med Håkan, Kent och Stefan till soliga timmar och bad. Ja, jag är förälskad i sommaren, men precis som alla mina romanser springer den ifrån mig. Den är vacker sommaren, vacker.

Om det finns en gud, så heter han Stefan. Stefan Andersson = Gud. Jag älskar honom och skulle lätt kunna säga upp all annan musik för hans texter och melodier. Det var i Stenige, en 18års present blev verklighet. Jag blundade när "Min Olycklige Vän" fyllde den svala kvällsluften. Tack! Det var magiskt. När jag var på Håkan och Kent blev det vin i massor, skrik och hopp. Med storabror och tjejen. De två var mina hjältar, och jag kände mig bortrövad från stress och tristess och fick åka till Malmö med två energiknippen.

Yes, sir. Jag har fyllt myndig, det känns galet. Men bra, mycket bra. Födelsedagen blev utgång med Hanna och Frida, mitt dreamteam. Jag njöt av folket och friheten, och känslan att ensamhet är en påhittad lögn. Nu jobbar jag stenhårt för körkortet, förhoppningsvis i september. För på höstlovet gäller det att vara redo, jag har hört rykten om en roadtrip till Finland, detta betyder lusekofta och trätofflor.

Jag har arbetat massor på bion. Har intagit godiskassan nu också. Det är en extrem utmaning, men jag tycker jag är duktig och det går fint. Jag kommer vara x-tra rik i höst, vilket jag tar emot med öppna armar - då koftor och höstmode är favoriten. Dessutom kan jag sno i väg folk på fikor lite oftare. I höst kommer även teatern tillbaka, i like. Projektarbetet börjar forma sig i mitt huvud och jag ser mitt tredje år på Sturegymnasiet som en utmaning och inget måste.

Ikväll ska jag ta det lugnt, är äntligen ledig från jobbet. Blir arbete i morgonkväll, sedan tar jag paus för att kunna dra på Lars Winnerbäck, åka till Liseberg och ta kvällsdopp med de finaste.

Ja, jag är förälskad i sommaren.

P u s s e l