mrrocky

Jag brukar tänka att jag ska skicka brev. Till alla jag känner... Jag brukar sätta mig ned ibland och tänka vad ska skriva till varje person, det behöver inte vara långa brev, bara menade sådana. Man kanske borde skriva ett par.  Som idag, innan jag hoppade på bussen ville jag skicka ett brev. Det var ett sådant tillfälle när tiden stod stilla. Jag ville skicka ett brev - det skulle inte vara märkvärdigt endast inne hålla tre versaler:"HEJ", tätt följda av min namnteckning. Jag skickade inget brev, och jag levererade inte ens tre versaler till någon innan jag hoppade på. Höjde bara volymen på min ipod och "Wrecked Metal" med Zeigeist fyllde mig. Den fick fylla upp tomrummet, efter det oskickade brevet.

När killar blir förkylda är det värre än för tjejer. Jag vågar påstå det! (Alla av kvinnligt kön, får ta hänsyn till att jag aldrig kommer att uppleva hur mensvärk är... Alltså är en hård förkylning det värsta som kan drabba mig, försök ha överseende). Det blir mycket värre för oss, vi är liksom större och förkylningen drabbar ett större område. Hur som helst känner jag mig som en svag 95 årig gubbe. Så fort jag reflekterar min spegelbild i antigen skolans äckliga toalett, eller i bussdörrens glansiga yta får jag en chock. Hur ser jag ut egentligen? Att klippa sig vore väl på tiden, men jag har en studentfest på G, då kan man inte ha kort hår. I alla fall inte om man ska klä ut sig till en galen yrkesmördare med hämndlystet sinne, i alla fall inte jag. Jag har druckit varmt hela dagen för att palla med solosången ikväll. Jag pallade ändå inte, att sjunga "Anthem" och vara förkyld borde vara olagligt.

Åter till bussen, om någon har tagit "min" plats på bussen söker jag mig alltid längst bak, i vart fall när jag är själv. Pumpa musik i öronen och sätta upp fötterna på sätet längst in till vänster. Det sätet måste ha placerats där just för den anledningen. Faktum är att om man sätter sig längst bak brukar man få sitta där själv. Ingen ska försöka invadera ens privatområde. Jag tar tillbaka detta idag. PRECIS när jag satt mig till rätta händer det. 3 pubertala 14 åringar ska sätta sig bredvid, och då menar jag BREDVID. Jag fumlade med min gigantiska väska och lyckades placera den på sätet jag hade mina fötter på och sedan förflyttade jag mig strategiskt mot fönstret, då sker det otänkbara. Locket till chailatten åker. Jag sitter ihop klämd med en dryck på 110 grader Celsius i knät och försöker längst färden dricka den. Jag spiller ned min ipod. Den är fortfarande chaigläggig. Jag måse sett ut som en sann to-ent. Okej, så jag är redan töntig - men detta tar något pris... Jag ska aldrig dricka chai på bussen igen.

Kvällen var ok, bra, helt funktionell. Jag såg Idol, men jag pallar inte kolla nu 22.35, det är ändå onödigt. Jag säger som Johansson i "Den Bästa Sommaren": "Händer något viktigt får man veta det, tids nog". I morgon är det onsdag, första timmen Musik tätt följd av Religion och Kulturhistoria, vad beträffar Idrotten funderar jag på att skolka, gå hem och plugga, istället för att fjanta runt. På fredag får jag gäster, jag ÄLSKAR gäster. Jag har det på tok för sällan.

Kommentera något, mina läsare rasade i veckan! Du läser väl fortfarande?

P u s s e l

Det är så där kymigt att gå att lägga sig. Ibland är jag bara dålig på att avsluta saker, fråga bara Joel hur dålig jag är på att säga gonatt på msn. Men jag menar när klockan 22 plötsligt är 3 och Rickard har suttit i 5 timmar och sagt, alltså jag är skittrött och borde sova. Och alla de gångerna vid frukostbordet, alltså jag hinner sitta i fem minuter till, om jag bara liksom tar det lugnt och så - det är jag värd. Jag kan börja städa min garderob i flera dagar, jag kommer aldrig sluta städa i den. Då förstår ni att det kan vara svårt att avsluta en dag och sova några timmar, fast när jag väl har somnat är det tamt att gå upp på morgonen, så antar att det är positivt trots känslan i magen att gå till sömns...

Klassfoto - det blir värre med åren. Jag har nog blivit fulare och fulare. Titta bara på bilder från mig som 5 åring, då var man snygg. Fast det förstås, jag som nyfödd är ingen vacker syn... Jag säger nog att jag blev söt runt 2 års ålder och var söt framtill 10-12 eller något. Sedan har det gått utför. Jag har försök gömma min fulhet, men jag kommer inte undan, jag vill inte se mig som 35 åring, 60 årig är inte ens på kartan. Första gången jag samtycker med ordspråket. "Party hard, die young" - nej, jag kanske inte gör det i allafall, jag kanske har en liten gnutta mer inre skönhet. Får helt enkelt leva med visdomsorden "Exercise, Eat Well, Stay Fit, Die Anyway" istället. Ja, för på årets klassfoto ser jag ut som en schimpans, usch.

Joakim tog körkort idag. Oh, det kändes helt vilt att han och jag drog en runda på landet och snackade trams om intet. Jag kände mig så liten i jämförelse. Jag vill ha mitt körkort nu! Jag lovar mig själv att plugga teori bättre - lovar nästan, ska göra mitt bästa snarare. Tack Joakim för åkturen, jag hann aldrig säga det. Frida och jag lunchade idag också, det var jättemysigt. Hon var jättesniggis i sin arbetskläder. Vi glassade i solen innan bussen tog mig hem, och det var gott att krama om henne.

i dag tänkte jag mer på dig än jag tänkte överhuvudtaget.
du tog 110% av min tid - ih, bubbel

p u s s e l

Du är som en inbyggd kärlek,
instruerad att förstöra mig.
Ja, jag medger.
Du är som en inbyggd kärlek.


Torsdagar sitter inne på en inbyggd skam, en sådan stickande ful skam.
Det är som en tjocktröja man vill dra av för att den kliar så mycket.
Jag har fått en ny kärlek ZEIGEST! Oh, det är fantastiskt. Jag blev instruerad av Fia att lyssna på dem!
Du är magisk Fia, vi har precis samma smak!
Calle Wedar är en riktig godbit, men idag var han nära på att förstöra mig.
Men jag medger att han har rätt - ja, jag borde faktiskt ta tag i allt nu. Projektarbete och så vidare.
Det är bara så med torsdagar, det är en slags inbyggd skam.
men att sitta med Fia på Espresso House är lite som vardaglig lyx, kärlek!




 zeigeist




och du vi ses ute i vimlet imorgon, för då firar vi Maja.
18 år
m a g i s k t , e l l e r v a d s ä g e r d u ? < 3

Pussel

i en liten skala vill jag tillbaka,
du får mig på fall - om och om igen.
fan!

Det är höst nu, lite mer höst än i går, lite mer höst än sist. Jag hatar när jag fryser, men jag älskar hösten. Filippa säger att det inte är bra att hata, men om hon lägger ut sådana taskiga bilder på nätet kan hon ha att jag säger hata. Gasellen var galen idag, det fanns bara en träning: magmuskler och kinder. För jag skrattade, som aldrig förr.
Sofia sa att hon gillar mina blogginlägg, men hon tyckte att jag kunde korta ned dem... Jag försöker idag.
Jag önskar det var februari igen, för i en liten skala vill jag tillbaka, den 2:dre februari var bäst. Jag älskar Hanna Kvarnsäter, bruden du får mig på fall, jag skrattar åt allt som du härleder till komik. : DI veckan har jag undrat om hösten kommer om och om igen eller om det är året som går,utan att hösten behöver bry sig. den står alltid på kö, men nu får den "blomma ut".

Jag har inte gjort läxan till i morgon, fan!

pussel




ps. detta var typ årets sämsta blogginlägg
jag skriver ett imorgon, som kompensation

T i l l a l l a s o m l ä s e r m i n b l o g g:

j a g h a r b e s l u t s å n g e s t

k ö p a / k ö p a i n t e




J u l i a n R e d
f ö r 1 3 0 0 : -


F i n m en d y r

K o m m e n t e r a s n a r a s t

(detta inlägget är obligatorisk kommentar - så det så)

P u s s e l

Är det bisarrt att jag suttit uppe och väntat på att du ska logga in på msn? Kanske, kanske inte. Faktum är att jag är lite sådan som person - jag kan längta efter inget. Vänta på att enskild ska logga in, så jag strategiskt kan logga ut. Jag vet inte varför, jag kan liksom sitta på min sida av skärmen och säga till mig själv: "Ha, där fick dom - jag loggade ut strategiskt och de kände dom" - och samtidigt slås av känslan att så inte alls är fallet. Utan då sitter du och chattar med andra. Ja, det är sant - som Filippa ofta inflikar: "Du tror att ALLT kretsar runt dig!". Är jag verkligen så ego - eller är det bara sådan jag är? För att vara ärlig vet jag inte. Det jag vet är att jag kan sitta uppe, en hel kväll och bara vänta på att du ska logga in. Jag är trogen dig, i alla fall just nu.

Emma tycker jag är dålig på att blogga - jag håller med. För att liksom rena mitt sinne från skuld ska jag försöka återge situationen som stoppade mitt bloggande i veckor. Jag skrev DET inlägget. Låt mig understryka DET inlägget. Jag hade skrivit om hur fantastiskt roligt jag hade på Adam och Sofias fest, och hur min dag på halkbanan var och hur kul och fanatiskt allt var. Då får blogg.se fucking djävla jippu och allt försvann. Ja, det var gränsfall på tårar ett tag. Jag tror inte blogg.se tror jag kan vara glad. Så de bannar lyckliga inlägg.

Studenttävling - Glädje - Ångest - Frustration - Polisanmälan? - Förtvivlan - Förbud
Typ så blev det på Sturegymnasiet i Tisdags då en Studenttävling ägde rum. Oj,oj,oj. Plötsligt blev jag glad att jag inte var med i kommittén, jag är inte i fas för att ta emot skit från lärare. Vi hade kul och det är väl vi studenter som räknas i detta fallet? Jag vet inte vad som är moraliskt rätt att säga. Förlåt eller rätt åt er.

Hur reser man sig från ett misslyckade? Jag har inget svar - jag vet att sist jag föll det vill säga nån gång i mars. Så gick jag långa rundor med Nisse och lyssnade på Winnerbäck. Efter detta fallet har det varit Tomas Andersson Wij, och det var inte alls lika tungt Jag har faktiskt laddat om, blivit gladare och ser fler ljuspunkter än sist. Filippa har varit änglalik, hon har hållit min hand och varit så där som bara hon kan vara. Fia har orkat med mig när jag ringer på natten och vill kväva mig med en kudde och Maja har förflyttat mina tankar från krissituationen.
Bara för jag vet att Emma läser, hon har varit söt. Vi kanske blir tsm igen! (haha)

Kan man hitta kärlek i ett block? Kan man vänta för länge? När övergår intresse till besatthet? När lär man känna någon tillräckligt mycket? När säger man som det är?

jag tror jag vet. för jag är i det just nu

P u s s e l