mrrocky

Det är emellan polyfoniska ringsignaler, cigarettrök och trådar modet föds. I enkelhet är regn och blåst inget som biter på oss. Det är som att dra upp dragkedjan så snabbt att den fastnar i skinnet - det är den där tanken av sår på hakan och den grusande sanden i ögonen. Vi står aldrig helt stilla och blinkar, alltid har du annat för dig.
I den sista minuten tar du en paus, ler och säger till mig: "Det var ditt fel, bara ditt fel. Du förstörde mig"

Jag har inte mycket att avvärja från tristess idag. Det blev en sen uppstigning, vid 2 och sedan spenderades större dagen i mitt rum med första filmen ur "Sagan om Ringen" och min bok. Jag har verkligen varit massivt slö idag. Det är nog vädret som drar ned en till marknivå igen och ger mig en kylig blick till svars för alla glada stunder i solen.  Det har varit en underbar tid sedan jag senast skrev. Kvällarna med Calle i hans stuga = Priceless. Lätt att jag kommer vara där ofta i sommar. Det blev grillkväll med Calles bästa och galen bilåkning. Det kändes behövligt, jag mådde bra. Bättre än vad jag gör nu. För nu är jag rädd, för att mina fönster helt plötsligt ska ge vika och blåsa in en stor ek i mitt lilla bruna rum.

Livet handlar i mångt och mycket i vänlighet - Väl valda ord och komplimanger. Men också i handlingar, telefonsamtal, peppfikor, hemmakvällar, deeptalks. Det är viktigt att ta hand om varandra, men jag har varit slarvig med det mesta på den fronten (för att vara ärlig är jag slarvig med allt just nu). Jag såg en sjuk dokumentär som hette "Guds barn", någon sekt som verkade helt störda. I ett kort ögonblick betvivlade jag människan. Det var tragiskt. (Terapi, någon? Haha. Ryck upp dig! xD )

Men helt ärligt för att lätta stämningen. Imorgon kommer de! De nya skorna! Vita vans, gaaaash. Det är så rätt i sommar. Det blir stan imorgon tror jag - måste fixa jeansen, hämta skorna, gå en sväng inom jobbet. Jag hoppas verkligen att det blir bättre väder imorgon. Vi kan inte fortsätta med denna plågan.

Det är lite som Vincent Vicious sjunger: "Kom och rädda mig från hösten"

Men det är ju sommar nu?

Jag svarar: "Nej, det gjorde du så bra själv"

P u s s e l