mrrocky

i mellan den tiden vi inte riktigt skipar själva.
och de tiderna som bara fortlöper.
jag skapar en tid jag redan älskar.
efter en vecka. hur lätt på foten är inte jag? ; )

Jag finns numera att finna i Göteborg - Mölnlycke - Wendelsberg - Mitt rum.
Veckan har sprungit, danslektioner, teatergenomgångar, musikalhistoria och goda skratt.
Jag har helt ärligt inte skrattat så här hårt sedan jag och Joel stod vid Kulturskolan.
Det var de sista dagarna då. Nu är det nya dagar, med sina tider.
Låt de stanna.

I går var vi ute i Göteborg, gjorde staden. Kvällen började med improvisationsteater på
en teaterskola mitt i staden. Det var otroligt roligt och som den attentionwhore man är var jag självklart på scen och tramsade. Efter detta styrde vi mot en skitsoft klubb jag inte kommer ihåg namnet på.
Det blev lite böcker där, ni kan säkert räkna ut koden för böcker. Men oroa er inte, det blev inget ryskt uppslagsverk. Snarare en fransk diktbok, mycket lättsamt och härligt.
Vi dansade och pratade. Det är som om vi har känt varandra länge och nu varit ifrån varandra ett tag.
Så vi återberättade livshistorier - både problem och framgångar.
Jag fick låna Magnus jacka när vi gick genom staden.
Förlåt mamma, jag glömde visst min egen.

Idag måste jag städa upp lite. Det är lagom stökigt på mitt rum. Men som den självutnämnde pedant jag är.
Eller har blivit här, så måste jag hålla ordning. Stackars Andréas, min roomie har fått höra lite gliringar från mitt håll. Fast, vi har mest skrattat åt det. Och jag trivs skitbra med honom. Vi ligger på samma nivå liksom.
Minus Rammstein, men man kan inte få allt! : )

18 nya vänner har jag fått, eller ja. Minst det. Här är mentaliteten annorlunda. Mycket mer Sture än Sture.
Det är ännu mer prata med vem som helst, bli vän med vem som helst. Hursomhelst. Och jag har funnit sådana vänner redan. Vi lär oss sakta tror jag, att allt faktiskt är möjligt. Och det är med kärlek jag uppdaterar lite från Wendelsberg.

Vi kan väl köra tradition på uppdatering här ifrån varje lördag?
Deal?
i mellan den tiden vi inte riktigt skipar själva.
där föder vi hoppet.

Pussel

Lördagkväll, det är staden, det är varmt - jag är glad. Började kvällen med Calle och vin i hans hammock i trädgården.
Lyssnade på Spotify, skrattade och åt popcorn. Utgång, Chateau Lounge och "Navid Modiri och Gudarna". Fick Emmas nummer, åt god kebab - somnade sött i sängen.

Söndagmorgon, försover sig till personalmötet, stressar in.
Hör saker jag redan vet
Har ångest för att jag kom sent
Försöker verka positiv

Idag har jag kört följande sträckor
x In till staden för mötet
x Hem för staden efter mötet
x Ut till afterbeachen med Mor, Far och gäster
x In till staden för att lämna nyckel till Louise lägenhet
x Hem till huset igen
x Ut till afterbeachen för att hämta Mor, Far och gäster
x In till staden för att lämna Mor, Far och gäster på Scandic
x Hem igen till huset.

Något säger mig att jag kommer åka in tills taden och tillbaka för att hämta hem Mamma och Pappa också.
Börjar se i kors och tycker att denna söndag luktar mycket mera skunk än förra. Skulle träffat Joel N, men delade inte samma uppfattning om tid och plats - så nu spenderas kvällen i ensamhet hemma. Funderar att beställa hem en pizza, glo en film och låtsas som om jag faktiskt gillar söndagar. Tända lite ljus gå en sväng med Nisse - jag vet inte.
Det är väl lite ett val också, man kunde ju ha planerat dagen bättre, gått upp tid hunnit till mötet, ringt rätt person och träffat någon ikväll. Köpt förslag man tvivlade på och bara varit trevlig. Men jag känner mig lite oförmögen och matt.

Tack Ulrika för smset, hade nog inte haft ett jobb utan det.
och tack Calle för igår, det gjorde att jag överlevde idag.

P u s s e l

Och så börjar man påstå massor med saker man vet med sig är felaktiga. Det är knasigt hur man reagerar för att skydda sig själv. Jag dömer helt enkelt människor för snabbt, utan ge tiden varje ny människa förtjänar få.

Vilka dagar, tider och sekvenser av mitt liv som passerar nu i dagarna. Det är fantastiskt att man kan gå raka vägen från sängen, käka frukost, byta om till badkläder, åka cab till stranden, somna i en solstol och vakna någon nyans rödare. Fast, på något knepigt vis drar sommarkvällarna som är magiska mig ur händerna. Jag vill cykla ut till handikappbadet sent på kvällen för ett kvällsdopp. Dricka lite vin, tända lite ljus och dela en sommarkväll med någon som är fin.

Måndagsklubben är det bästa som hänt mig (eller kanske inte – men ändå). Vilken kväll! Jag har redan börjat planera vad jag ska bära för kläder för nästa tillfälle. Besatt? Ja, tack. Nej, men det var verkligen en pangkväll. Hemkomsten var inte förens 04.00 och när jag gick och la mig hade det precis ljusnat. Joel och Jag förpärlade vid stranden med vin och ruskigt fin fransk musik. För att sedan dansa oss döda på dansgolven. Magiskt!

Och så börjar man påstå massor med saker man vet är felaktiga. Förvisso är idealisering ett brott, men man kanske ska se bakom skalet och finna fina saker i alla fall.
Jag antar att man får vraka och välja, och dessa dagar, tider och sekvenser som passerar får man hålla hårt i.

P u s s e l

I oktober 08 skrev jag bra skit.

i när juni 09 har tagit upp min tid verkar jag ha fått skrivkramp och saknar all form av omdöme.

då kunde jag i allafall ragga upp någon på studentfesterna, eller låtsas vara cool.

idag kan jag inte hålla en msn-konversation utan att skämmas.

MEN, idag väntar lite arbete och utgång - jag antar att det blir bättre med tiden.

jag går dagar närmare min 19 födelsedag, dagar närmare Wendelsberg och nätter ifrån dig.

I natt ska jag, joel och min kamera göra måndagsklubben osäker.

oktober 08 skrev jag bra skit,

men saknade bra känsla.

jag tror jag har bättre känsla nu, för att förstå när jag blir svårt dissad.

när du inte svarar och jag blir kvar på min sida av skärmen med ett godnatt.

då är det tur att man kan vara tyst.

juni 09 börjar också se sina finaste dagar, med studentfester och dagen-efter-kvällar.

Allt som passerar, drar förbi i ultrarapid. Det är som ett töcken av minnesbilder och situationer.
Delar av den verklighet jag tros uppleva.
Midsommar var magiskt bra.
Ni vet att ingen svarar på sms och man bara ligger stilla.
Då är allt som passerar, drar i förbi i ultrarapid.
Men jag kan inte säga nej, det går inte när du rör vid mig.

Det är söndag, jag vaknade försent och smakar natt i munnen.
Ute skiner solen och jag har i tankarna att gå ut dit.
Till solen kan jag inte säga nej.

Men så blir det att ingen svarar på sms och man bara ligger kvar,
i tankarna och allt som passerar, drar förbi i ultrarapid, tillsammans med trafiken utanför
blir det ett töcken av minnesbilder och situationer.
Delar av den verklighet jag tros uppleva,
och delar av den person jag känner såsom du.

Jag har ont i magen idag, jag vet inte varför. Kan bero på min frukost, kan bero på att jag rensar min dator och hittar sådant som borde ha raderats innan det skrevs. Det är tisdag och jag var tvungen att dubbelkolla för att verifiera det. Knepigt att så fort man tar lov från skolan så släpper man kontrollen över dagarna - trots att man arbetar.

Jag "arbetar" eller hänger eller fördriver ett "arbete" på Stora Torg. U21 spelar sina matcher och de spelas i Sverige därav denna rusch till intresse. Kom nyss hem från just en sådan arbetsdag. Jag har dock erhållit dygden att arbeta med Joel Ströbaek på detta jobb. Och ja, 5 timmar rusar förbi när man kan dela något med någon så fin som Joel. Så mellan 18 och 23 finner man mig oftast (åtminstone denna vecka) på Stora Torg jagandes 25+ grabbar som vill leka lite fotboll. Upplägget är enkelt - Gör ett mål och gör en målgest. Den bästa gesten vinner. Joel står för filmningen, medan jag fattar penna och papper för att ta telefonnummer och namn. Simpelt må hända - men ack var gör man inte för en god penning?

Annars fördriver jag tiden med att bli blekare än alla andra, då jag lyckas sova bort den bästa soltiden och har ägnat dagarna åt att backa upp vad som kan backas upp på min kära dator. Det stora underlaget med att "The Sims 3" inte ville samarbeta fick mig att tänka om. Så nu med min nya hårdisk plockar jag upp allt jag kan ha användning av - Som hela säsong 1 av "Sailor Moon" och diverse bilder tagna på Sturegymnasiet. Allt som jag påstår ha ett slags emotionellt värde i.

Studentpresenterna pryder mitt rum och som körsbäret på toppen vilar studentmössan för att påminna mig varje morgon när jag stiger upp - att jag faktiskt tog studenten. Det är galet, jag känner mig så vuxen. Samtidigt som jag inte alls känner att jag blivit äldre eller klokare. Att flytta hemifrån i höst känns lite utanför kartan. Men det är väl därför man lever för att helt enkelt testa sina vingar och se vad man finner. Det vackra är att man ganska snart ställer om till det nya och tar emot det med öppna armar. I vart fall om man lever med den attityden. Som det jobb jag just nu "fördriver", så mycket man lär sig av att se andra och förstå att jag faktiskt kan göra något gott av det. Med Emily i tältet mitt emot och Joel vid min sida börjar veckan bra. Trots tvivel dag 1.

Man kanske ska krypa till kos och börja dagen med en god frukost och glo en film?
Det låter magiskt bra. Ännu bättre upp är att dagen kan passera i total relaxation då jag inte arbetar. Någon som är sugen på en kvällsfika eller ett glas vin på altanen?
Slå en pling!

Pussel