mrrocky

Allt går så där sakta.
sakta, riktigt sakta.

Jag är ledig eller fången hemma. Fången i tankarna av skolarbete och måsten, av auditions - av tid. Det är så där kvavt ute, precis som om vädret väntar, solen vill inte riktigt blomma ut. Det är lågstadieavslutnings känsla på det hela. Avslutning, avslutningskänslor- de har gripit tag i mig nu. Jag börjar sakta förstå vad som rinner mig ur händerna, hur jag glömmer bort vissa saker och hur jag tillåter andra att försvinna.

Allt går så där sakta
sakta, riktigt sakta

Igårkväll styrde jag kosan hem till Jenny. Här hemma stod tiden stilla och vi hade inget körrep. Jag skickade massa sms till Joel där jag förklarade hur jag skulle sakna kören. Det är som om jag har börjat acceptera att den tar slut. Jag hade min sista konsert på teatern i söndags. Vad fan hände med alla år? I 11 år har jag sjungit för Ingmari, träffat Joakim och Joel varje vecka. Nu, ser det mer ut som ett sommarlov kommer att sprida alla de åren för vinden och lämna oss på olika hållplatser. Då står man där med en bussbiljett som gick ut för 5 minuter sedan och ingen buss kommer. Så känns det då, att sakta börja gå hem - ensam.

Allt går så där sakta
sakta, riktigt sakta

På torsdag söker jag Balettakademiens musikallinje, det känns helt vansinnigt. För jag kan se mig där och samtidigt inte. Det känns lite som om det vore för bra för att vara sant för mig, att jag skulle få fortsätta utvecklas där vore magiskt. Det är så knäppt, en del av mig vill stanna kvar i Halmstad och fortsätta jobba på bion ett helt år. En annan del känner för äventyr och lämna allt. Jag vet inte vilken del som ligger närmast, förmodligen den sistnämnda även om jag kanske inte vågar medge det för mig själv.

Allt går så där sakta
sakta, riktigt sakta

Jag tror jag ska försöka fördjupa mig i någon form av studie - fastän hela min kropp säger nej. Det är väl så som man säger att man måste bita ihop, det är ju så lite kvar nu. Fast jag tror att den tröstlösheten kommer från att man inte vågar ta adjö av skolarbetet. Jag vill att det ska ta slut så innerligt att jag kommer sakna det om det gör det. Fast det är inget argument man kan köra inför lärarna. Just innerst inne vill jag inte bli kvar här, med studier.

Allt går så där sakta
sakta, riktigt sakta

Jag kommer att sakna dig mest om jag åker - frågan är om du ens vet det.
Frågan är om du ens läser

För mellan oss går allt så där sakta - sakta, riktigt sakta.

P u s s e l