annat liv.

Här på Wendelsberg lever man ett annat liv.
Ett nytt liv.

Jag är rädd ibland för att jag glömmer bort saker. Som att ringa hem och sova.
Här är nätterna bara en passage till en ny dag. Med fyspass i skogen, balett lektioner och musikteori på Hilton.
Jag har en knepig känsla också. Som om jag redan saknar denna klassen och skolan.
Det är som om jag vill förevigt frysa tiden just nu.

Här på Wendelsberg lever man ett annat liv.
Ett fint liv.

Där man får frukost buffé med allt som hör därtill. Nybryggt kaffe, 4 olika sorters bröd, yoghurt, löskokta och hårdkokta ägg, havregryns gröt eller mannagryns gröt, apelsinjuice och frukt. Det som man inte kan finna på buffén på Wendelsberg finner man inte på något annat ställe.
Lunchen och Middagen är likadan, det är riktigt fina grejer det där.
Jag bor på ett rum som ligger högst 50 meter till alla lektioner och kan smyga dit för att blogga eller ligga i sängen.

Här på Wendelsberg lever man ett annat liv.
Ett socialt liv.

Jag har inte varit ensam på flera veckor. Nu tog jag initativet att gå upp till rummet och stänga dörren. Men annars lever vi inpå varandra. Nattar varandra, väcker varandra, gråter och skrattar tillsammans. Det är som man bor med familjen. Bara det att man gör allt med dem. Och jag har aldrig umgåtts så här intensivt med så här bra människor. Det gör man på tok för sällan. Här tänker alla likadant, och en kram är aldrig långt iväg.

Här på Wendelsberg lever man ett annat liv.
Mitt nya liv.

jag ska ta tag i mig själv och skriva lite oftare.
eller försöka ta tag i mig själv.
för den pojken är svår att fånga
på så många olika sätt.


P U S S E L