I längtan till vardagen
Jag är i mångt och mycket en vardagsmänniska - som gillar rutiner. Trots att jag ofta predikar för ledighet och galet liv ligger trots allt vardagen närmare hjärtat. Jag gillar uppoffringar, sena kvällar och tidiga mornar. När man måste saker, faktiskt. Det kan låta som en utdöd psykologisk störning - men så är det om sanningen ska fram. Med det menar jag inte att jag gillar stress och utföra saker som inte stimulerar mig. Nu har jag saker som stimulerar mig, som konserter och utmaningar i skolan. Fast, man blir ju aldrig nöjd. Det är väl det som vardagen till största del handlar om. Att aldrig bli nöjd, den dagen kommer nog ändå aldrig. Man kan alltid locka sig till något nytt, kanske ett nytt materiellt ting faller en för blicken - eller det finns ALLTID ett materiellt ting som faller en för blicken.
Det är onsdag i dag, som vilken onsdag som helst. Den 3 december 2008, jag längtar efter så mycket ikväll. Till fredag, till Crazy Christmas, till jullov, till julafton, till paket - jag längtar efter så mycket att jag glömmer bort att jag faktiskt lever idag. I längtan glömmer man snabbt - det är som en skog, man går lätt vilse och undrar vad man gjorde där från början. Ingen rak linje precis (Hej, citera favoritfilmen). Onsdagar är verkligen något - för ett tag sedan innebar det fnosk och otillräcklighet - ikväll innebär det längtan. Jag vet inte vad onsdag innebär, kanske en dag mitt i veckan utan en närmare mening.
Jag blir lite en vardagsmänniska i slutet av terminen - som gillar rutiner. Trots att jag har predikerat om ledighet och galet liv ligger trots allt vardagen närmare hjärtat. Jag gillar dig - men du är för blåögd för att förstå
P u s s e l