tillbaka till nuet
I en stilla stund drar man efter andan - jag lutar mig bakåt i min fåtölj och ler. Mitt rum är nedsläckt, jag får gåshud - jag vet inte om det är för jag tycker att "Sverige" av Kent är så härlig eller om jag bara har linne och de nya Frank Dandy kalsongerna på mig. Mitt fönster är öppet om mina element knastrar förbrilt för att hålla värmen uppe. Frida gick nyss hem - hon är fin. Vi såg "Barnhemmet" - spansk skräckis. Till början satt vi i varsin enda av rummet och skrattade åt hur fjantig filmen var. När filmen däremot var slut låg vi på varandra med filtar och kuddar i min säng. Jag älskar skräckfilmer - det är så spännande att man måste titta, men också så hemskt att man inte vågar.
Det känns som om julen har tagit slut. Det känns nästan som om den aldrig började, men jag vet inte. Det är ganska skönt att julen är som den är - en koncentrerad glädje. Det räcker med den feta maten, de inslagna paketen och den julstress som infinner sig för några dagar. Nu orkar jag knappt tänka på julmat utan att bli mätt igen. Fast, jag älskar fortfarande julmaten. I morgon blir det jobb igen - inte mig emot dock. För jag ser det endast som en ljus öppning på den nya terminen. Pengar i fickan löser många problem. Och vårshoppa är skitkul!
Men tillbaka till nuet, jag fryser nog trots allt. Komma hit och sova i min säng?
P u s s e l