visste du att...

Vinnaren träder fram,
visa mig konkurrens!

Efter det var det bara en stor glädje. Det var bara alla textraderna efter varandra. Alla månader av citat, alla nätter i regnet. Jag ler, hoppar, dansar lite. Lyfter handen mot henne, kramar om min syster, skriker och försvinner in i musiken och pulsen. Ja, jag njöt av att se Sveriges läckraste tjej dansa och sjunga - samt befann mig i extas.
Det var Veronica Maggio, det var magi.

Jag smsar Louise - det är tidigt eller relativt tidigt för en rubbad dygnsrytm. Jag drar igenom mitt hår och tänker att det är för tjockt, tar av mig glasögonen som är skitiga mellan glasen och dunsar ner  i sängen igen. Jag är lite som mina glasögon nu, lite smutsig emellan mitt yttre och inre. Det är som ett matt överdrag, som inte syns eller känns. Nej, det är endast jag som märker av det. Jag tror att det är vetskapen om ett nytt liv, att dessa dagarna når sitt klimax och trots att jag har banat den vägen känns det som om jag inte riktigt är beredd.
Det är som om någon puttar mig ut på dansgolvet, fast jag har glömt hur man dansar.

Jag får svar, det blir lunch. Jag ler för mig själv, ett sådant leende som inte hörs, inte märks. Ett sådant som inte yttrar sig i ett par exploderande läppar som blottar en uppsättning vitgula tänder. Nej, ett sådant där inre leende med ro.
Så efter en härlig lunch och givande shopping runda på staden återvände jag hem för att svida om.
Med ny tröja och nyputsade glasögon begav jag mig mot bussen, förpärlade med Louise, åt fin middag samt tog en cider på Bulls. Resten är historia, för efter detta styrde vi mot BoB och Veronica.

Visste du att de sliter upp cykelvägen vid bussgatan? Om du bor nära mig kan du inte missat det. Jag cyklar snabbt på bussgatan och blickar ner i avgrunden. Visste du att de sliter upp cykelvägen vid bussgatan? Att de ska lägga några slags rör och att arbetet inte verkar gå framåt. Visste du att de sliter upp cykelvägen vid bussgatan? Jag antar att du vet om det. Fast jag vet mycket väl att du märker att du slitit upp mig.
Jag är som en uppriven cykelbana, med orangea varningsskyltar omkring mig, som säger "Cykelbanan är avstängd"
Jag är lite avstängd. Jag är lite orange varningsskylt. Jag är lite krävande.
Visste du att de sliter upp cykelvägen vid bussgatan?
Jag undrar när de ska asfaltera om.

Nu ligger jag här i sängen och tänker tillbaka på en fin kväll. Jag fick äntligen bjudit Joel på middagen. Det blir Harrys, kycklingvingar med vin. Eller stor stark som det var för Joel. Han ansåg att det inte gick att äta kycklingvingar och dricka vin. Jag log och beställde in vin. Det är alltid upplyftande att se honom, han är lejonklippan.
Frida träffade jag senare, hon peppade för Club Moskva med Jenny, Pia och Annika. Så efter ännu ett glas vin på Pios bakficka tackade jag Joel för en trevlig kväll och spenderade resten av den på dansgolvet.

Visste du att de river upp cykelbanan vid bussgatan?
Du visste inte att det kanske skulle hända så snart, inte heller att jag skulle se på dig.
När de asfalterar om där är jag långt borta.
Då kan du betala för mina nordliga breddgrader.

P u s s e l

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback