mrrocky

Onsdagar är som ett skavsår, även om man går runt i det finaste man har så gör det ont. Inte för att jag vill kalla min klädsel idag för fin, men tro mig. I flera veckors tid har jag försökt att locka mig själv till att gilla onsdagar genom att unna mig en vit skjorta på morgonen. Men inget - varken vita skjortor, kaffe från cafeterian, godisätande eller ens tuggummi kan förgylla min onsdag (detta är då de hemliga metoderna, jag använder mig av för att överleva tråkiga dagar i skolan). I morse kände jag mig väck, jag var trött och hade skitont i halsen. Jag tänkte för mig själv, bra då kan jag ligga hemma idag för jag missar inte SÅ viktiga ämnen, och så kan jag spendera min dag studerandes på projektarbetet. Men nej, sådan tur fick man inte ha. Mamma åker hemifrån, jag ligger kvar i sängen med vovven vilandes bredvid - DÅ ringer telefonen. Jag förstår genast, det ekar i huvudet men jag kan inte riktigt säga det utan att dö inombords. Jag svarar och en röst säger till mig: "God morgon! Har du sovit gott?" - Jag får panik, ber om ursäkt i typsnitt 20 gånger innan jag lägger på och vågar säga till mig själv. "FAN, du missade körlektionen".

Ungefär en kvart senare - eller snarare exakt en kvart senare har jag hunnit följande.

•·        Platta håret (det behövs med den nya frisyren)

•·        Äta frukost

•·        Klä mig (jag som annars har beslutsångest slängde på mig första bästa)

•·        Fräscha mig (borsta tänderna, dra vax och spray genom håret, parfymera mig, återfukta ansiktet)

•·        Packa väskan (ner med alla böcker jag ska skulle ha dagen till ära och dessutom slänga ned gympakläder jag aldrig fick använda)

Jag stod senare med andan i halsen och såg Georges röda bil köra upp framför huset - jag formligen skrek HEJ DÅ till Nisse, grep tag i min jättejacka och slet till mig mina vantar och min väska. Körlektionen gick fint dock, eller ok. Jag var nära på att köra in i en bil som hade högerregeln på sin sida, detta skedde ironiskt nog precis utanför vägverket och Georgios verkade mindre nöjd. Men jag backade perfekt in på en parkering och det hemska momentet med start i backe gick kanon - till och med motorvägen fungerade för mig.

Efter körlektionen släpper George mig på skolan, jag är den mannen evigt tacksam. För om vi hade avslutat på Allbäcks hade jag ALDRIG hunnit i tid till årets tamaste musiklektion. Jag "klinkade" på basen igen (man kanske bara kan "klinka" på piano, men jag fann inget bättre passande verb) och jag kände att detta med slutproduktion som jag har föreställt det - aldrig kommer bli verklighet. Religion och Kulturhistoria passerade ganska smärtfritt, mycket film och bra snack, Calle och Anjelica är mina favoriter. Sedan blev det gympa, jag deltog inte, halsen tillät inte mig att göra Step-Up eller så tillät inte mitt fåfänga ego det. Då jag skulle ha sett ut som en frisläppt travhäst på den där stepbrädan. Men å andra sidan med gasellen framför kanske man skulle ha sett ut som Blossom Taiton i alla fall.

FNOSKPERIODEN har landat på Sture och i Halmstad i allmänhet. Fnoskperioden kan kännetecknas följande: Alla i din klass ha börjat få speciella åkommor såsom: Halsont, Feberfrossa, Torr hud, Oren hy och det värsta utav allt: "Gråmålighet "(icke existerande ord, men Rickards ord för "vintervit" eller rent av blekhet). "Gråmålighet" medför alla dessa åkommor och under ett gemensamt namn får denna period av året Fnoskperioden. Jag måste ta med Lipsyl till Filippa, så hon kan le sitt fina leende igen, kanske Panodil kan vara bra att ha till hands också.

Hej.

Det är tisdag, det har alltid varit min favorit dag annars, det var inte en favorit tisdag idag - av flera andledningar, men för att sprida lite värme i årets kallaste månader så bloggar jag vidare i alla fall.

• Jag har fått fler läsare -
  TACK, för alla som läser min blogg, det måste betyda att den innehåller något vettigt trots allt : )
• Festen i helgen var magisk -
  Jag dansade och hade jätteskojigt, det var bara gott att träffa alla utanför skolans lokaler, det är synd att alla jag kände inte kunde vara där.

I veckan ska jag plugga, men i helgen är det körrep. Jag vet inte om jag är livrädd för körrep eller om jag tycker det är ok. Saken är att man befinner sig på plats 21 timmar på tre dygn, vilket betyder att jag kommer att behöva en tekokare på plats då min hals verkar svika mig.

Det enda som är bra med hösten är att man kan dricka te, köpa mössor på Carlings, tända ljus, bada badkar och skämma bort sig med koftor - jag älskar koftor. Bortsett från det får man halsont, ångest, oförmåga att vakna tidigt, flyktkänslor och utslag. En sak jag förknippar med hösten är olja, det måste jag använda efter varje bad och dusch. Det är en speciell doft, tänker på luciatåg i Immanuel och fylls av både glädje och skräck. För de konserterna är de bästa och det hemskaste. Stå upp i 2 timmar och se dum ut. Detta år ska jag inte dela med mig av vattenflaskor dock, det resulterade i en härlig halsinfektion precis innan dopparedagen. Smart Rickard, dela din enda vattenflaska till 20 andra killar i december på ett Luciatåg då hälften svimmar. Du hör ju hur det låter, som en fest för baciller. Isch, om Joakim håller sig fräsch kan han få smaka. Men han är sällan fräsch i december - förlåt men vem är fräsch i december? För att inte vara ond så svarar jag: FÅ...

Nu ska jag gå en kvällspromenix med vovven, sedan blir det att leta fram den STORA koppen för här ska göras te. Mumma, älskar att dricka te i sängen.

Sa jag att det bästa med hösten är att dricka te?
Om jag inte gjorde det tar jag tillfället igen.
Det bästa med hösten är att dricka te. : D


P u s s e l

på sista tiden har jag levt som i en Amerikansk spelfilm

• jag har blivit hämtad i bil från mitt hus av en stilig kille
• jag har ljugit om min ålder
• jag har haft en "åh-det-är-synd-om-mig" dag och ätit Ben n' Jerrys
• jag har inte köpt godis utan en chokladkartong
• jag ska gått in för min utklädnad till festen imorgon så att jag nästan satt mig vid symaskinen.

ok, så det låter som jag spelar den brunhåriga bimbon. Lindsay Lohan kanske skulle spelat huvudrollen. fast, min och Joakims date (jag har blivit hämtad i bil från mitt hus av en stilig kille) slutade i Neverending story och intense godisätande.
idag köps det alkohol och laddas inför fest,
och så pluggar jag lite, faktiskt.

P u s s e l

"Du kan få leta efter den, det stör inte mig" - säger jag med mitt största leende. Men replikationen blir svår.
"Kan inte du göra det?"
och mycket riktigt, inom ett lopp av en halv minut står jag böjd över soptunnan och drar handen i genom "gud vet vad" och känner att jag älskar mitt arbete. Efter ett tags "sakletande" emellan näsdukar, kladdig kola och halvätna godisbitar fiskar jag upp den. En liten lilablå mobiltelefon. 10 åringen formligen rycker den ur händerna på mig och säger "Usch, vad äcklig den är" - jag tänker i huvudet men ler "Usch vad äcklig du är ungjävel!" - Liselott kommer in och säger, "Vafan gör ni? HAHA, en mobil? I soptunnan?" hon är nära på att kissa ned sig och springer mot kassan för att förtälja nyheten. Den lille 10 åringen tittar stött på sin kladdiga mobiltelefon och säger med lågmäld röst "Det där var inte kul".

Highschool Musical stavas sådana här problem.
det är 10 åringar, brudar som är kåta på Zac Efron och pedofiler som går på denna filmen. Det tragiska med min berättelse om 10 åringen är att den är sann, det som är ännu mer tragiskt är att den lille nidingen återvänder inom 10 minuter och säger "Jag glömde min BR påse med plånbok och halsduk i också". Jag ler igen och säger. "Titta i soptunnan, den ligger där"

Jag ska arbeta i morgon också i 12 timmar, och gud nåde den som tappar sin mobil i soptunnan då.

Highschool Musical stavas sådana här problem och för att citera 10 åringen "Det där var inte kul"

P u s s e l

Det efterlängtade blogg inlägget är här! Eller mja, Malins efterlängtade inlägg. Som ni kanske förstår är det fredag, jag har precis sett klart "Idol", jag åt gott och tog det väldigt lugnt. För jag har behövt ta det lugnt, men det finns ingen tid till detta. Det har varit SÅ mycket i almanackan, Kim kikade snabb igenom vecka 40, hon suckade och sa, jag vill inte läsa. Jag är som hon glad att den veckan har passerat. Det är dock vecka 41 som har passerat:
Måndagen: spenderades till stor del med söta Joel, vi gjorde stan och shoppade innan kören. Tisdagen: AH! Nej, jag har beslutat att skriva om tisdagen lite längre ned, MEN ACK, det var den bästa dagen i livet. Onsdag: Hej,hej,hej bakisdag, gjorde inte ett smack, Torsdagen: Teatern är mitt liv, det var en hysteriskt bra lektion Fredag: Är som beskriven slut och nu väntar helg.

TISDAGEN DEN 7/10 2008 = STUDENTFEST - KÄNDISTEMA

Okej, jag överdriver inte när jag säger att det är den bästa festen jag varit på. Kvällen började med solosång hos en vikarie, (då Ingmari hade kompledigt). Hon var galen, petnoga och svår. Hon ville att jag skulle agera så mycket i min sång att jag skulle sjunga fult. Men hon tyckte ändå att jag var duktig i slutändan. Med en ICA: Maxi påse i handen vägande 9000 ton styrde jag stegen mot Söder, till Mia. Efter en 30 minuters slitsam promenix från St:Olof till Mias ytterdörr möttes jag av ett helt galet gäng. I dörröppningen ingen mindre än Askungen, Paula. Det blev dock värre när mina ögon snart hamnade på Johanna Kegg, som såg ut som en kopia av Emma Button aka Baby Spice. Kvällens värdinna Geri Haliwell, min paradpartner Hanna Kvarnsäter Mel C, och lilla söta Emily som Posh. Jag skrattade åt deras härliga kostymer men tappade andan när jag fick syn på en mörkbrun brud med stort afro, Melani Brown... Ja, jag vek mig av skratt när jag förstod att där bakom allt hår och teatersmink döljde sig JB; Jessica Björkman. Snart bekantade jag mig med Amy Winehouse, min date Sandy, Byggare Bob och änglar och demoner. Till och med superhjältar som Batman och Spiderman. Efter massor av dricka, Spice Girls konsert, vax i håret och spritspel styrde ett gäng med lite högre promillehalt sina fotsteg mot Penny Lane. Sandy (Klara) passade på att informera äldre damer om hennes nyktra tillstånd och trillade in i bilar och skrattade åt inget. Amy (Josie) brände mig med en cigarett, dansade och la på det härliga fejkleendet som klädde hennes nyfunna karaktär och Mel B skrek "SPICE UP YOUR LIFE" på galet bred Halländsk engelska, medan hon svängde på sitt jättehår. Efter kisspauser i buskar, kära återseenden och bekantskap med Skalman och Tingeling öppnades dörrarna till PennyLane. Studenleget funkade, den första drinken beställdes in och festen kunde börja. Jag dansade i neonljusen, gav skamliga förslag, blev juckad på och pussad på. Det blev helt galet vilt. Boy George var livsfarlig och Prince var snygg. Hutch kostade för mycket och jag fick Jokerns nummer. Ångan steg inne på PennyLane i samma takt som min promillehalt. Vilken natt.

Det känns bra att titta tillbaka, nu vill jag dit igen. Då hade jag ingen ingnagd ångest. Nu sitter jag här med berg jag ska bestiga. Men efter en sådan här kväll kan jag bara le med hela ansiktet. Vet ni vad, jag kommer kunna läsa detta inlägget om och om igen.


P u s s e l

Söndagar, då infinner sig alltid en ångest - det är väl för att jag förstår att jag inte gjorde allt jag borde gjort i helgen. Jag vet inte, men jag förstår att jag har gjort mycket kul och studerat på tok för lite. I fredag fick jag lite kvällsgäster, filmkväll med käk, det var kanonmysigt! Jag hoppas att maten och sällskapet var till välbehag, och jag hoppas att jag kan vara värd till en liknande träff inom kort. I går, lördags skulle det ha varit fest i Oskarström, men det gick åt pipan. Min hals och mitt huvud tillät mig inte - kanske såhär i slutändan kan det kännas för det bättre. Jag låg hemma och tröståt min morotskaka istället. Nu är det söndag och jag tänker på läxor, arbeten, körkortsteorier och måsten. Jag tackar mig själv också, för att jag presterade såpass bra på Naturkunskapen, vem kunde tro att jag skulle förstå joner och molekyler till sist? Inte jag.

Fast, man får se det från en positiv sida, Engelsk är ju lite paradämne, jag ska fixa provet imorgon. Dessutom har jag tjänat 500 riksdaler i helgen, vi sjöng på Länsförsäkringar, det gick jättebra. Jenny Kallur var på plats, och jag som är kändiskåt var tvungen att få en autograf med mig hem. Hon tyckte jag var duktig. Det var kul! Sedan tog jag mig i kragen och beställde skorna idag. Det känns kanonkul, jag älskar dem. Hoppas bara storleken var rätt nu...

Jag måste ut med Lilleman nu, hittade Lasses "Efter Nattens Bränder" i Cd-havet föressten, äntligen.
Mr Vinterdäck följer med ut alltså!

ps. J A G L Ä N G T A R T I L L T I S D A G S Å J A G D Ö R,
jag får gå på festen med skolans snyggaste brud, : D


P u s s e l

Jag brukar tänka att jag ska skicka brev. Till alla jag känner... Jag brukar sätta mig ned ibland och tänka vad ska skriva till varje person, det behöver inte vara långa brev, bara menade sådana. Man kanske borde skriva ett par.  Som idag, innan jag hoppade på bussen ville jag skicka ett brev. Det var ett sådant tillfälle när tiden stod stilla. Jag ville skicka ett brev - det skulle inte vara märkvärdigt endast inne hålla tre versaler:"HEJ", tätt följda av min namnteckning. Jag skickade inget brev, och jag levererade inte ens tre versaler till någon innan jag hoppade på. Höjde bara volymen på min ipod och "Wrecked Metal" med Zeigeist fyllde mig. Den fick fylla upp tomrummet, efter det oskickade brevet.

När killar blir förkylda är det värre än för tjejer. Jag vågar påstå det! (Alla av kvinnligt kön, får ta hänsyn till att jag aldrig kommer att uppleva hur mensvärk är... Alltså är en hård förkylning det värsta som kan drabba mig, försök ha överseende). Det blir mycket värre för oss, vi är liksom större och förkylningen drabbar ett större område. Hur som helst känner jag mig som en svag 95 årig gubbe. Så fort jag reflekterar min spegelbild i antigen skolans äckliga toalett, eller i bussdörrens glansiga yta får jag en chock. Hur ser jag ut egentligen? Att klippa sig vore väl på tiden, men jag har en studentfest på G, då kan man inte ha kort hår. I alla fall inte om man ska klä ut sig till en galen yrkesmördare med hämndlystet sinne, i alla fall inte jag. Jag har druckit varmt hela dagen för att palla med solosången ikväll. Jag pallade ändå inte, att sjunga "Anthem" och vara förkyld borde vara olagligt.

Åter till bussen, om någon har tagit "min" plats på bussen söker jag mig alltid längst bak, i vart fall när jag är själv. Pumpa musik i öronen och sätta upp fötterna på sätet längst in till vänster. Det sätet måste ha placerats där just för den anledningen. Faktum är att om man sätter sig längst bak brukar man få sitta där själv. Ingen ska försöka invadera ens privatområde. Jag tar tillbaka detta idag. PRECIS när jag satt mig till rätta händer det. 3 pubertala 14 åringar ska sätta sig bredvid, och då menar jag BREDVID. Jag fumlade med min gigantiska väska och lyckades placera den på sätet jag hade mina fötter på och sedan förflyttade jag mig strategiskt mot fönstret, då sker det otänkbara. Locket till chailatten åker. Jag sitter ihop klämd med en dryck på 110 grader Celsius i knät och försöker längst färden dricka den. Jag spiller ned min ipod. Den är fortfarande chaigläggig. Jag måse sett ut som en sann to-ent. Okej, så jag är redan töntig - men detta tar något pris... Jag ska aldrig dricka chai på bussen igen.

Kvällen var ok, bra, helt funktionell. Jag såg Idol, men jag pallar inte kolla nu 22.35, det är ändå onödigt. Jag säger som Johansson i "Den Bästa Sommaren": "Händer något viktigt får man veta det, tids nog". I morgon är det onsdag, första timmen Musik tätt följd av Religion och Kulturhistoria, vad beträffar Idrotten funderar jag på att skolka, gå hem och plugga, istället för att fjanta runt. På fredag får jag gäster, jag ÄLSKAR gäster. Jag har det på tok för sällan.

Kommentera något, mina läsare rasade i veckan! Du läser väl fortfarande?

P u s s e l

Det är så där kymigt att gå att lägga sig. Ibland är jag bara dålig på att avsluta saker, fråga bara Joel hur dålig jag är på att säga gonatt på msn. Men jag menar när klockan 22 plötsligt är 3 och Rickard har suttit i 5 timmar och sagt, alltså jag är skittrött och borde sova. Och alla de gångerna vid frukostbordet, alltså jag hinner sitta i fem minuter till, om jag bara liksom tar det lugnt och så - det är jag värd. Jag kan börja städa min garderob i flera dagar, jag kommer aldrig sluta städa i den. Då förstår ni att det kan vara svårt att avsluta en dag och sova några timmar, fast när jag väl har somnat är det tamt att gå upp på morgonen, så antar att det är positivt trots känslan i magen att gå till sömns...

Klassfoto - det blir värre med åren. Jag har nog blivit fulare och fulare. Titta bara på bilder från mig som 5 åring, då var man snygg. Fast det förstås, jag som nyfödd är ingen vacker syn... Jag säger nog att jag blev söt runt 2 års ålder och var söt framtill 10-12 eller något. Sedan har det gått utför. Jag har försök gömma min fulhet, men jag kommer inte undan, jag vill inte se mig som 35 åring, 60 årig är inte ens på kartan. Första gången jag samtycker med ordspråket. "Party hard, die young" - nej, jag kanske inte gör det i allafall, jag kanske har en liten gnutta mer inre skönhet. Får helt enkelt leva med visdomsorden "Exercise, Eat Well, Stay Fit, Die Anyway" istället. Ja, för på årets klassfoto ser jag ut som en schimpans, usch.

Joakim tog körkort idag. Oh, det kändes helt vilt att han och jag drog en runda på landet och snackade trams om intet. Jag kände mig så liten i jämförelse. Jag vill ha mitt körkort nu! Jag lovar mig själv att plugga teori bättre - lovar nästan, ska göra mitt bästa snarare. Tack Joakim för åkturen, jag hann aldrig säga det. Frida och jag lunchade idag också, det var jättemysigt. Hon var jättesniggis i sin arbetskläder. Vi glassade i solen innan bussen tog mig hem, och det var gott att krama om henne.

i dag tänkte jag mer på dig än jag tänkte överhuvudtaget.
du tog 110% av min tid - ih, bubbel

p u s s e l

Du är som en inbyggd kärlek,
instruerad att förstöra mig.
Ja, jag medger.
Du är som en inbyggd kärlek.


Torsdagar sitter inne på en inbyggd skam, en sådan stickande ful skam.
Det är som en tjocktröja man vill dra av för att den kliar så mycket.
Jag har fått en ny kärlek ZEIGEST! Oh, det är fantastiskt. Jag blev instruerad av Fia att lyssna på dem!
Du är magisk Fia, vi har precis samma smak!
Calle Wedar är en riktig godbit, men idag var han nära på att förstöra mig.
Men jag medger att han har rätt - ja, jag borde faktiskt ta tag i allt nu. Projektarbete och så vidare.
Det är bara så med torsdagar, det är en slags inbyggd skam.
men att sitta med Fia på Espresso House är lite som vardaglig lyx, kärlek!




 zeigeist




och du vi ses ute i vimlet imorgon, för då firar vi Maja.
18 år
m a g i s k t , e l l e r v a d s ä g e r d u ? < 3

Pussel

i en liten skala vill jag tillbaka,
du får mig på fall - om och om igen.
fan!

Det är höst nu, lite mer höst än i går, lite mer höst än sist. Jag hatar när jag fryser, men jag älskar hösten. Filippa säger att det inte är bra att hata, men om hon lägger ut sådana taskiga bilder på nätet kan hon ha att jag säger hata. Gasellen var galen idag, det fanns bara en träning: magmuskler och kinder. För jag skrattade, som aldrig förr.
Sofia sa att hon gillar mina blogginlägg, men hon tyckte att jag kunde korta ned dem... Jag försöker idag.
Jag önskar det var februari igen, för i en liten skala vill jag tillbaka, den 2:dre februari var bäst. Jag älskar Hanna Kvarnsäter, bruden du får mig på fall, jag skrattar åt allt som du härleder till komik. : DI veckan har jag undrat om hösten kommer om och om igen eller om det är året som går,utan att hösten behöver bry sig. den står alltid på kö, men nu får den "blomma ut".

Jag har inte gjort läxan till i morgon, fan!

pussel




ps. detta var typ årets sämsta blogginlägg
jag skriver ett imorgon, som kompensation

T i l l a l l a s o m l ä s e r m i n b l o g g:

j a g h a r b e s l u t s å n g e s t

k ö p a / k ö p a i n t e




J u l i a n R e d
f ö r 1 3 0 0 : -


F i n m en d y r

K o m m e n t e r a s n a r a s t

(detta inlägget är obligatorisk kommentar - så det så)

P u s s e l

Är det bisarrt att jag suttit uppe och väntat på att du ska logga in på msn? Kanske, kanske inte. Faktum är att jag är lite sådan som person - jag kan längta efter inget. Vänta på att enskild ska logga in, så jag strategiskt kan logga ut. Jag vet inte varför, jag kan liksom sitta på min sida av skärmen och säga till mig själv: "Ha, där fick dom - jag loggade ut strategiskt och de kände dom" - och samtidigt slås av känslan att så inte alls är fallet. Utan då sitter du och chattar med andra. Ja, det är sant - som Filippa ofta inflikar: "Du tror att ALLT kretsar runt dig!". Är jag verkligen så ego - eller är det bara sådan jag är? För att vara ärlig vet jag inte. Det jag vet är att jag kan sitta uppe, en hel kväll och bara vänta på att du ska logga in. Jag är trogen dig, i alla fall just nu.

Emma tycker jag är dålig på att blogga - jag håller med. För att liksom rena mitt sinne från skuld ska jag försöka återge situationen som stoppade mitt bloggande i veckor. Jag skrev DET inlägget. Låt mig understryka DET inlägget. Jag hade skrivit om hur fantastiskt roligt jag hade på Adam och Sofias fest, och hur min dag på halkbanan var och hur kul och fanatiskt allt var. Då får blogg.se fucking djävla jippu och allt försvann. Ja, det var gränsfall på tårar ett tag. Jag tror inte blogg.se tror jag kan vara glad. Så de bannar lyckliga inlägg.

Studenttävling - Glädje - Ångest - Frustration - Polisanmälan? - Förtvivlan - Förbud
Typ så blev det på Sturegymnasiet i Tisdags då en Studenttävling ägde rum. Oj,oj,oj. Plötsligt blev jag glad att jag inte var med i kommittén, jag är inte i fas för att ta emot skit från lärare. Vi hade kul och det är väl vi studenter som räknas i detta fallet? Jag vet inte vad som är moraliskt rätt att säga. Förlåt eller rätt åt er.

Hur reser man sig från ett misslyckade? Jag har inget svar - jag vet att sist jag föll det vill säga nån gång i mars. Så gick jag långa rundor med Nisse och lyssnade på Winnerbäck. Efter detta fallet har det varit Tomas Andersson Wij, och det var inte alls lika tungt Jag har faktiskt laddat om, blivit gladare och ser fler ljuspunkter än sist. Filippa har varit änglalik, hon har hållit min hand och varit så där som bara hon kan vara. Fia har orkat med mig när jag ringer på natten och vill kväva mig med en kudde och Maja har förflyttat mina tankar från krissituationen.
Bara för jag vet att Emma läser, hon har varit söt. Vi kanske blir tsm igen! (haha)

Kan man hitta kärlek i ett block? Kan man vänta för länge? När övergår intresse till besatthet? När lär man känna någon tillräckligt mycket? När säger man som det är?

jag tror jag vet. för jag är i det just nu

P u s s e l

Jag äter - kvällsvard. Klockan är lite efter halv 7, så nu kan ni titta när jag la ut inlägget och hur fattigt sakta jag skriver. Ikväll får jag besök av två herrar, vi ska ägna oss åt nörderier. Men vissa av oss tröttnar aldrig. Tro mig! På tal om nörderier, förutom att jag har börjat skolan så har de haglat in. Det hittades som tidigare nämnt en stor kartong med Vhs-filmer, denna har nu fungerat som sömntablett. Ja, inte själva kartongen, utan snarare dess innehåll. Jag har tittat på alltifrån "Kalle Blomqvist" till "Mästerdetektiven Basil Mus"... Ja, det låter lika nördigt som det är. Sedan har jag laddat hem den underbara klassikern "Theme Hospital" till datorn! Jag älskar simulationer - särskilt med banal humor. Som just Bullfrog ger till sina spel.

Theme Hospital

Mr. Basil

Skolan har då börjat. De första dagarna är bara mysiga, och veckan som kommer därpå brukar vara överlevnadsbar, men sedan börjar det - på riktigt. De första dagarna torsdag och fredag har ju som bekant passerat. MEN! Det gör inte alltför micket, vi har ju lugna veckan framför oss (i vilket fall som helst försöker jag övertyga mig själv det). Ska försöka ta tag lite i teorin den kommande veckan. Fille fick sitt körkort för nån' dag sedan, g r a t u l a t i o n e r! Jag vill också kunna säga, "Jag kan köra inom dig, så kör jag dig dit!" - vilka magiska ord. På negativa och positiva sätt (mest positiva ; D)

Jag ska försöka avstå från godis. Alltså, ni borde ha sett mitt missbruk i sommar. Det har varit galet och förresten känner jag mig så duktigt och det är en mycket givande känsla. Det påminner mig att jag borde ta tag lite mera i Projektarbetet också.

"...MEN du kan inte ringa emellan 17,00 och 17,15 för då är jag nere i tvättstugan... JA, det är mycket att stå i"
Mick Taulbot

P u s s e l